Nytt hem för Familjen Nxumalo

Hösten 2013 kom Karin och Lars-Erik Skjutare i kontakt med familjen Nxumalo som består av fem föräldralösa barn, då i åldrarna 3-17 år, och deras farmor som levde i total misär. Hyddorna de bodde i läckte och gav inte mycket skydd. Barnen fick på nåder gå kvar i skolan och de hade också ansvar för en mycket sjuk farmor och lillasyster Lindör något åelwa, 3 år, som vi berättat om i tidigare nyhetsbrev.

Genom stiftelsen och privata donationer har Swazi Children kunnat hjälpa barnen med skolavgifter, extra mat, hygien, rent vatten och även byggt ett nytt hem i form av ett bostadshus med två rum och kök. Deras situation har blivit väsentligt bättre, de är mer uppmärksamma på att skydda varandra, skolresultaten har förbättrats, självförtroendet har stärkts och barnen har nu en stark framtidstro.

Bilderna nedan visar ”kökshyddan” som raserades efter ett skyfall 2013. Nu har familjen ett nytt hem.
Varmt tack till alla som varit med och bidragit till att göra detta möjligt!

tak  nytthus

Solvatten i praktisk användning

I samband med besöket hos familjen Nxumalo i mars 2014 skänkte Swazi Children en Solvatten-renare till familjen. Den används nu flitigt. Byggarbetaren i den blå skjortan drack av traktens förorenade vatten för en tid sedan och han blev så allvarligt sjuk att han fick tillbringa två veckor på sjukhus. Han dricker nu av vattnet som är renat med hjälp av Solvatten, utan att bli sjuk!

Familjen Nxumalo – Husprojektet framskrider

Building progress 140412 3

Husprojektet hos familjen Nxumalo framskrider och förhoppningen är att huset ska vara färdigbyggt före Swazilands vinter som börjar i juni. Vi har också beslutat att bygga en utetoalett för att förbättra de hygieniska förhållandena. Familjens situation kommer att förbättras väsentligt när huset står klart.

Utsäde och plöjd mark

hämta 2Under hösten 2013 köpte Swazi Children utsäde i form av majs och bönor till familjen Nxumalo. Den tillgängliga marken plöjdes och sådden genomfördes i november. I mars 2014 var det sedan dags att skörda. Planen var att skörden skulle ge familjen mat för ett helt år.

Vid besöket i mars 2014 visade det sig tyvärr att skörden inte skulle bli så bra som vi hoppats. Bland annat beroende på att det blev en torkperiod under sommaren (vinter i Sverige), vilket påverkade tillväxten av majsen. Ett nytt försök gjordes och under tiden köptes extra mat in till familjen.

Att köpa utsäde och plöja marken är ett bra sätt att hjälpa till för att ge familjer ett bättre liv. Insatsen till familjen Nxumalo kostade ca 3.000 kronor.

Swazi Children ordnade också så att ”deras” område runt hyddorna och den brukade jorden hägnades in, vilket kostade ca 7.000 kronor.

 

Familjen Nxumalo får hjälp

Under hösten 2013 kom Karin och Lars-Erik Skjutare i kontakt med familjen Nxumalo. Familjen består av 5 föräldralösa barn, (då i åldrarna 3-17 år), och deras farmor. Båda föräldrarna har dött i AIDS och barnen måste klara sig själva och dessutom ta hand om sin sjuka farmor. 

Familjen var helt utblottad, förutom de trasiga kläder de hade på sig. Skolbarnen hade också slitna skoluniformer. De hade tillgång till tre lerhyddor i mycket dåligt skick och ca 1 ha mark. De äger inte marken, men får bruka den, vilket man inte gjort eftersom man inte hade pengar till utsäde och för att plöja marken. Den enda mat barnen hade tillgång till var skollunchen. Därutöver tiggde man eller fick hjälp av grannar för att ge lillasyster och farmor mat. I samband med regnperioden rasade en av hyddorna samman. Det var dessutom ”kökshyddan”, vilket gjorde att man nu fick tillaga den mat man fick tag i utomhus. På vintern blir det ned mot nollgradigt i denna delen av Swaziland.

Vad Swazi Children hittills gjort för familjen

De får nu extra mat, utöver skolmaten, för att få energi att kunna klara av skolarbetet bättre. Vi har betalat utsäde för att kunna så majs och bönor. Barnens skolavgifter hoppas man att en annan charity-organisation ska betala, men vi har betalt skoluniform till de två barnen som går i Secondary School.

De två kvarvarande hyddorna ska ersättas med ett hus på två rum och kök. Dessutom är risken stor att den minsta flickan, Lindelwa 3 år, bär på HIV, och ska få hjälp att komma till en läkare för undersökning för att ta reda på om hon har behov av medicinering.

Besök hos familjen i mars 2014

Vid nästa besök hos familjen, i mars 2014, överlämnades kläder till barnen, en Solvatten-utrustning och skolmaterial för att underlätta skolarbetet. Tyvärr blev det en torkperiod under sommaren (vinter i Sverige) som gjorde att skörden inte blev av den kvalitet som man hoppats på. Den extra mat som skörden skulle ge resten av året, räckte inte mer än ca 3 månader och familjen fick därför även fortsättningsvis hjälp att få extra mat. Arbetet med att bygga ett hus hade påbörjats och finansiering ordnades för att kunna färdigställa huset före vintern (sommar i Sverige). Ett intensivt arbete genomfördes för att så skulle ske. Det var en otrolig känsla att kunna ge familjen ett riktigt hus att bo i, visserligen utan el och vatten, men ändå något helt annat än lerhyddorna.

Det var fantastiskt att möta barnen och kunna se att de hade hopp för framtiden! Lilla Lindelwa fick sitt första ”gosedjur” någonsin och hon kramade den lilla kaninen och gav oss sitt första leende.

Swazi Childrens kontaktperson, som besökte familjen regelbundet, berättade att det var första gången han sett henne le. Den äldste sonen, Bongani , då 17 år, vill bli lärare och fotbollsproffs. Lindo, som var 13 år, vill bli sjuksköterska. Hon är duktig på att springa och har varit sin skolas representant i samband med friidrottstävlingar. Wandile, då 14 år, och vill bli polis. Även han är duktig på fotboll. Eftersom pojkarna inte hade några skor att spela fotboll i, så har de blivit sparkade på fötterna. Genom Karin och Lars-Eriks försorg inhandlades lämpliga skor till alla barnen och även farmor fick nya kläder och skor.
Att följa familjens utveckling har varit väldigt intressant och det har varit en stor glädje att kunna bidra till deras förändrade förutsättningar.

Hjälp oss att stödja familjen Nxumalo!